top of page

"Så här bra kan det bli när man blir uppmuntrad och sedd i sitt specialintresse från allra första början"

Jag har haft två stycken barn på Våra Små Hjärtan.

Min första dotter har en autism-diagnos, och för hennes del var den lilla gruppen, och de tydliga rutinerna, som upprepades likadana från dag till dag, en stor trygghet.

Hon uttryckte alltid en positiv glädje när vi åkte till Våra Små Hjärtan; hon trivdes jättebra med sina kompisar där och hade de bästa förutsättningarna för sin utveckling, även om den inte alltid följde den neurotypiska mallen. Tösen fick alltid vara sig själv och utmanades precis lagom att våga saker som för henne inte var självklara.

Hon utvecklades mycket positivt under sina år på Våra Små Hjärtan och hittade även sitt specialintresse - målandet, under dessa år. Hon uppmuntrades till att hålla på med färger och kritor, då hennes fröknar såg att här fanns intresse och entusiasm.

Dotter nummer två gled in på Våra Små Hjärtan som om hon alltid funnits där, vilket väl i och för sig stämmer; hon följde med mig från sex dagars ålder för att hämta storasyster, jag satt i soffan på Våra Små Hjärtan och observerade hur dotter äldst städade undan medan dotter två andades in doften och atmosfären av stället så till den grad att när hon skulle skolas in var inskolningen redan gjord.

Den här lilla människan berättade alltid mycket noggrant för mig vad som upplevts och gjorts på Våra Små Hjärtan under dagen, och sprang några steg före mig på morgonen, när hon skulle lämnas; kan man få komma in någon gång, för att komma till kompisarna och fröknarna??

Som pedagog var jag alltid mycket glad i den tydliga och professionella utformningen av verksamheten; från de små utflykterna som gjordes till uteleken, som var en självklarhet var dag, till de trygga rutinerna och den självklarhet som fanns i tänket kring inhandlingen av pedagogiskt material och stimulerande leksaker.

Inte alldeles sällan infann barnen sig i olika projekt, där det fanns en tydlig pedagogisk röd tråd och ett helhetstänk som sedan ledde in på nästa inlärningsområde. Samtidigt var det självklart att barnen fick just leka sig till de olika kunskaperna, som de olika gemensamma projekten mynnade ut i.

Jag kan varmt rekommendera Våra Små Hjärtan och deras utmärkta verksamhet.

Päivi Billing

bottom of page